Ny medlem i Teamet! Säg hej till Kattis!

Kan damer på 40-år vara med i ett team med riktigt duktiga cyklister, var tanken som slog mig när jag fick frågan om att vara med i Team Merida Cykelvasan. Men, sen kände jag att, såklart, alla kan ju cykla och alla kan uppleva glädjen med att vara en del av något.

Och jag är så glad att jag hoppade på det här med Team Merida Cykelvasan, att jag får chansen att utvecklas, hänga med härliga människor och pusha mig själv till nya mål. Jag är en kvinna i mina bästa år, och fick faktiskt frågan bara häromdagen av en annan person: Vad tror du att du gör om fem år? Mitt svar kom snabbt, och faktiskt redan innan jag hade hunnit tänka efter: Då har jag riktigt roligt! Och roligt, det är det i Team Merida Cykelvasan. Vi är i olika åldrar, med olika bakgrunder och med olika förutsättningar. Jag är, typ äldst. Och jag är mest otränad, även om jag ser mig själv som en hyffsad motionär. Men, sedan första stund har jag känt mig både välkommen och omhändertagen av ett fantastiskt gäng.

Jag är runt 40, jag bor och arbetar i Kungälv och har precis allt som jag kan önska mig: två fantastiska barn, en svart hund, en härlig man och vi bor i ett lagom stort radhus och vi kör en volvo kombi – och jag älskar äventyr och att ha roligt. Jag älskar vinden i ansiktet, att lära mig nya saker, att nå mål och delmål. Min träningsbakgrund är helt och hållet på motionärsnivå; något Göteborgsvarv här, Öppet Spår, Halvvasor och en gång Cykelvasan men jag har lång erfarenhet av gruppträning då jag arbetat som platschef på gym i många år. Som härjedaling från början finns fjällen och vidderna ständigt med mig och att vara utomhus varje dag är viktigt för mig. Inom mountainbike har jag tidigare bara cyklat för att det är roligt, och roligt det är det.

Har du ännu inte testat men är nyfiken, bara gör det! Jag cyklar på skogsbilvägar och enklare stigar. Med barnen, med hunden, någon kompis eller själv. Det är frihet, alldeles utanför huset. Jag får lite samma känsla som när jag åker skidor, lyckokänslor i hela kroppen. Det går fort, det svänger, det är härligt. Så redan nu börjar jag ha roligt! Inte om fem år, utan nu. När jag cyklade Öppet Spår, 2016, cyklade jag på 4:30, i år är jag kaxig och tror att jag kan cykla under 4:10. Träningen inför detta har redan början och jag längtar så till race-day!